Det värsta med att vara au pair är att man måste säga hejdå så många gånger, och det blir absolut inte lättare med tiden. Först säger man hejdå till alla hemma i Sverige och det är inte det lättaste! Men sen när man väl är här så skaffar man sig många och fina vänner, och flera av dem har vart här längre än vad du har och åker därför hem före dig. Detta är väldigt tråkigt, för även om du inte känt dem så jätte länge så har man hunnit blivit väldigt bra kompisar , för som au pair måste man träffa nya människor. Hemma har man oftast sitt kompisgäng och man behöver inte anstränga sig för att skaffa nya! Men här är det annorlunda, du kommer helt själv och känner inte nån! Det är bra att vi har organisationer så man träffas på det viset. Annars skulle i alla fall inte jag klara mig att vara hemifrån om jag inte hade mina kompisar här, för vi är i exakt samma situation, vi är långt ifrån våra hem, nytt språk , ny kultur.

Det bästa med att vara au Pair är att man får lära känna så många nya och intressanta människor. För när nån åker kommer det oftast en ny, visst man saknar alltid den gamla au pairen, men förhoppningsvis möts man igen nån gång i livet. För det är något som är bra, man har nånstans att bo över nästan hela världen, jag har nu vänner från syd Amerika, USA, syd Afrika, Australien, och Europa med mera. Man får ju inte bara lära sig om USAs kultur utan även alla vänners kulturer, som alla är olika!

Lite rörigt inlägg men vill osökt fall säga att hejdån är inte roliga och ikväll har jag sagt hejdå till Lina från Colombia, som imorgon sticker på sin resemånad med paulina( som som tur är kommer tillbaka till Jax innan hon åker hem helt!) de sk till California, väldigt avundsjuk!!